Att vara ung och vacker har sina för och nackdelar..

        Att omedvetet skapa känslor hos äldre män..
 
Det började redan i tonåren, när man var ung och blåögd. Jag var i ständig behov av bekräftelse och särskilt bland män, eftersom jag inte riktigt haft den pappa gestalten i mitt liv. Dög jag? Var jag verkligen så fin som alla runt omkring mig påstod? Ja antagligen så var jag det, eftersom alla män försökte fånga min uppmärksamhet på ett eller annat vis. 
 
Jag är väldigt öppen av mig som person. Kanske lite för tillgänglig för dessa män som visar sin vänlighet och omtanke. Jag skapar någon slags vänskapsrelalation till dessa personer, men i själva verket har dom helt andra tankar och avsikter.
"Det är lätt att vifta bort den känslan, att de inte söker samma ting som jag gör" 
Jag hade ju bara haft kvinnor omkring i mitt liv mestadels. Jag behövde få ha det manliga också, men mina desperata försök att fylla det tomrum som jag kände då, gav mig de mest otänkbara konsekvenser som skulle orsaka men för livet. 
 
Jag verkar ha någon osynlig dragningskraft på alla jag möter. Är det inte mitt attraktiva utséende så är det mina glittrande blå ögon som fångar deras uppmärksamhet. Snällheten gör det lättare för dom att kunna förföra mig, för att sedan uttnyttja mig sexuellt. Jag har haft svåra problem med mitt sexliv utav dessa erfarenheter, trots det är mycket bättre idag, så har det verkligen tagit på min energi psykiskt.
Många frågar mig: Varför ustätter du dig för dessa situationer kring äldre män?
Ja i första hand handlar det om spänning, men det betyder inte att jag vill hamna i farliga situationer, men dumt nog tar jag medvetna risker, som kan sluta illa om jag inte är tillräckligt observant. 
 
Jag brukar kunna genomskåda personer ganska väl nu efter mina tidgare erfarenheter, men möter jag någon som blir alltför manipulativ och gömmer sig bakom den mänskliga masken så blir det svårare för mig att tolka personen. Min autism gör ju att jag saknar förmågan att insé faran när det väl är försent. 
 
Jag hade fått mitt första jobb, jag var singel och lycklig över att få komma till denna mysiga lilla miljö, och träffa nya människor. Efter en tid så träffade jag den charmiga och trevliga vaktmästaren. Allt var nytt och spännande, och vi fick bra kontakt. Han var på mitt jobb mestadels av tiden, och jag fick denna pirr känsla av den här äldre mannen varje gång han dök upp. Jag var aldrig kär, men snarare nyfiken på honom. Han blev snabbt en god vän som man kunde skämta med om princip allting. Han var dessutom gift och hade två barn. Han hade väldigt lätt för att bli omtyckt av många. Men en dag på morgonen satt han och åt frukost med oss, då jag känner att han ger mig någonting diskret under bordet, som då var hans visitkort. Vi började sm:sa men det började bli alltmer intimt och personligt från hans sida. Jag kände en viss obehag, men jag fortsatte svara. Men jag undvek att svara på vissa typ av frågor som inte angick honom för fem öre. Jag menade egentligen ingenting med det jag skrev tillbaka, men han själv blottade sig om sina sexuella fantasier. Det var tur att det aldrig gick längre. För mig var det bara en lek medan hans egna ord menade allvar. " Ren gubbsjuka som det kallas"
 
Tids nog bytte han jobb men fortsatte att hälsa på oss när han fick tillfället i akt. Jag hade samtal med mina handledare angående honom, och de erbjöd sig även att prata med honom. Jag avböjde eftersom jag var rädd att det skulle skapa ännu mer kaos. Han skulle förmodligen bli arg på mig för att jag avslöjade honom, så jag valde att behålla hans privata meddelanden för mig själv. 
 
Livet rullade på, och på livets stig så träffade jag min fina pojkvän som jag har varit tillsammans med i 2 år nu. Jag har en oregelbunden kontakt med den mannen idag, ser honom ganska sällan numera. Enligt några sms vi har skickat den senaste veckan förklarar han för mig att han vill förverkliga de drömmar han har kvar i tankarna. Men han vill inte dela med sig om sina knep och yrkeserfarenheter. Han tillägger sin mystik för att jag ska bli mer och mer nyfiken. Hans lycka blir när jag börjar grubbla. Hade han haft något samvete, så hade han tänkt på sin fru, och vilka konsekvenser han orsakar. Han gillar att leva farligt beskriver han kortfattat i hans textmeddelande. Han ville även bestämma träff med mig ensam på en plats, men den förfrågan har jag ännu inte besvarat. Vet ine om jag vågar ta den risken på tanke att jag listade ut att det är min kropp han vill ha åt. Han vet att jag har pojkvän men vissa män ser ju det som något ännu mer attraherande. 
 
Jag har insett...män kommer alltid att titta åt mitt håll. Jag hälsar inte på främlingar längre, om de nu inte öppnar upp en ren konversation med mig. Jag måste acceptera att det finns för och nackdelar med skönhet från både utsidan och insidan.
 
Ordet vacker är på gott och ont!..