Oväntat besök!
Kära blogg,
Denna händelse lär jag inte glömma i första taget. Eftersom jag är förkyld, så har jag varit hemma de senaste dagarna. Igår eftermiddag omkring 15-16.00 tiden så ringer det på dörren.
Jag tror ju med största sannorlikhet att det är mamma, men så tidig brukar hon ju inte ringa på, tänkte jag.
Jag kunde ju inte se någon från fönstret direkt, eftersom fönstret ligger nedanför trappan. Jag ser inte alltid mamma heller när hon kommer.
Står man på sidan av dörren så ser man inget, från trappan. Men mammas vita jacka brukar skymta till lite i ögonvrån när jag tar några trappsteg.
När jag öppnar dörren möter jag en helt vanlig svensk kille i 20-årsåldern som är helt okänd för mig som plötsligt frågar om han akut får låna toaletten, trots att han bor i området.
Jag blev så ställd över frågan som om jag blev stum för en sekund. Jag stod där i dörröppningen och tvekade en bra stund. Min magkänsla gav mig ett obehag, samtidigt som jag kunde sätta mig in i hans situation att bli akut nödig, när det inte finns någon toa i närheten.
Han säger sedan: Jag såg att ditt köksfönster stod öppet. Jag förstår om du inte vill släppa in mig bara sådär. Det är lugnt. Det kan ju kännas lite obehagligt för din del såklart.
Är du ensam hemma?
Jag hade fönstret på glänt för att vädra lite, för att få bort eventuella småflugor.
Mitt största misstag blev att jag släppte in honom, helt omedveten om vad som kunde ha hänt!
Under tiden han var på toa så stod jag utanför för att kontrollera situationen. Det som fick mig att bli fundersam i efterhand var hur han för sjutton visste vart toaletten låg? Som om han redan visste.. Eller så antog han bara det eftersom man ser toalettföntret utifrån?
Varför gick han bara inte in i skogen och kissade? Skogen ligger ju precis intill.
Men hans trevliga och artiga personlighet gjorde så att jag kom av mig, istället för att ifrågasätta honom.
Efter att ha stillat sina behov så var han påväg mot hallen för att klä på sig. Jag frågade lite vänligt om han ville ha en kopp kaffe innan han gick, men han svarade vänligt att han inte hade lärt sig att dricka kaffe men han tog gärna ett glas vatten, vilket han gjorde. Väl inne i köket var det god stämning och vi fortsatte diskussionen om våra hektiska liv, och intresse för musik.
Han tar upp åter igen..
- Det var verkligen snällt av dig, att jag fick springa in på toa, för det är absolut ingen självklarhet. Jag kunde verkligen inte hålla mig.
Jag frågade om han precis hade kommit hem från skolan, eftersom han bar på en ryggsäck. Då berättade han om sina studier på Linneuniversitet inom polisyrket, och var gift och hade två barn, trots sina ynka 26 år. Det som kändes lite udda var att jag skulle gissa mig till både hans yrke och ålder.
Efter ett tag skulle han bege sig igen. Han presenterade sig som Jonathan, och han tog mig i hand och sa: Det var trevligt att träffas, och sen gick han.
Kanske var han bara en patalogisk lögnare? Ingen vet. Jag kan ju säga att mamma blev skräckslagen av panik, när jag berättade om denna incident.
Innan jag skulle sova, fick jag noja över allting som jag nu blivit varnad för.
Som tur har jag inget av värde i något av badrummen. Men jag checkade badrummet på nedervåningen för att dubelkolla så ingenting hade blivit stulet. Allt låg på sin plats som tur var. Det första jag kommer göra imorgon när jag vaknar blir att låsa in alla trädgårdsgrejer på något säkert ställe, för verktyg är tjuvens gyllene redskap för att kunna bryta sig in.
Jag är mycket medveten om att det finns allt för många manipulativa människor där ute. Men jag saknar fömågan att kunna läsa av dessa personer. Uppträder personen helt normalt så kan jag inte se någon som helst skillnad. Skulle han däremot se lurig ut eller sänder ut särskilda blickar, så förstår jag direkt att något är fel.
Även jag lär mig mina läxor här i livet. Ibland tycks det verka som att jag behöver upprepa mina misstag för att jag inte ska glömma bort dem. För jag glömmer aldrig ansiktet på dem som skadar mig.
Man kan inte skydda sig från all onska här i livet. Man kan inte heller gå omkring och vara rädd jämnt.
Det mår ingen bra av..